Du stör dig hårt på mig

Bilden förklarar mitt mående ganska bra.
Allting håller på att gå åt helvete. Det kanske inte är en sådan stor fara att inte få en giltig gymnasieexamen, jag kan tenta upp mina betyg, jag kan även gå på komvux. Men jag är obeskrivligt trött på att vara otillräcklig. Dessutom känner jag mig mest som en börda för alla mina vänner, får för mig att de vänder ryggen till mig för att jag är jobbig och varför skulle jag förtjäna några som dem? Det är väl bara en tidsfråga innan jag förlorar dem men så kan jag ju inte gå runt och tänka heller. Innanför våra väggar här på radiotorget är det bara jag som ser bomben som väntar på att explodera, det står tomma ölburkar och vinflaskor gömda i köket, hon pratar mer än vanligt och börjar smälla i dörrar och höja rösten lättare än vanligt. Jag måste komma härifrån, snabbt, innan det blir som det var för tre årsedan. Hade kunnat tänka mig att bo i en källare, vad som helst, men just nu: inte här. 
Jag kommer inte ta livet av mig men känner ofta att det skulle vara en lättnad att kanske bli påkörd eller få en hjärtattack, sorligt nog. Men kanske blir det bra. 
Våga vägra akuten :))))))))))))

Kommentarer:

1 Hanna:

skriven

Läste detta nu. Felizia du ger mig massa och det är inte så att du bara tar glöm aldrig det.
styrkekramar

Svar: Du är bra. Puss!
felizia eskilsson

2 anna:

skriven

du är en himla fin vän. kramisar

Svar: <33
felizia eskilsson

Kommentera här: