hu

Jag vet att du kan gå i dagar och inte slänga en ända tanke på mig. Jag vet att du inte fällt några som helst tårar över oss. Det är det som får mig att gråta av ilska om kvällarna, under dagarna och hela tiden. Att jag bryter ihop när som helst bara av tanken på att vi inte existerar längre, samtidigt sitter du någon annanstans och skrattar och mår bra. Det gör mig jävligt arg. Jävligt arg. Jag har tänkt på dig varje dag i ett och ett halvt jävla år. Förstå det. Sluta vara en jävla idiot utan några som helst känslor. Du älskade aldrig mig. Du var aldrig kär i mig. Jag var en sysselsättning. 

Wow

Det finns minnen från gårdagen som inte vill försvinna. 
Som när du tog mig i handen och pussade mig på kinden. 
Dessutom att du kallade mig för escortflicka, fyfan. 
 
Att han dök upp utanför och kysste mig, 
"Var det din pojkvän?". Ehm, nej. 

With every heartbeat

I den dystra belysningen inne i baren kom jag och Jessica fram till någonting som var både väldigt tragiskt och skrattretande. Jag har tänkt på dig flera gånger varje dag i ungefär ett och ett halvt år. Skratta eller gråta? Jag vet inte, vem vet. Att en människa kan ta upp så mycket tid av ens tankekraft.