Like the wheel

I helgen insåg jag var min nuvarande ångest kommer ifrån. 
Jag har aldrig någonsin sett en framtid.
Jag har aldrig någonsin sett ett liv utöver detta.
Den dagen man änligen får livsglädje är nog den bästa i mitt liv, 
men, några veckor efter den glädjen lagt sig så kommer också livångesten. 
Inte den livsångesten jag hade innan, då när jag ville dö.
Utan den livångesten när man vet att man kan göra vad man vill. 
Men vad vill jag. 
Vart är jag på väg?
Jag vet inte. 
Men jag vill leva. 
Men vad vill jag leva för?

Crystal

Liknanden mellan att åka en attraktion på ett nöjesfält och att känna attraktion till en annan människa måste vara den kittlande känslan i magen.

Prästens bekännelser

Hur kan det vara så svårt att få sova när han inte ligger bredvid?
Det är patetiskt att hans tysta andetag kan göra så stor skillnad.
Att saknaden av hans kroppsvärme kan göra en säng så kall. 
 
Jag blir så lätt beroeende, ska aldrig testa tunga droger.
Kanske är det försent.
Vissa påstår ju att kärlek är den tyngsta drogen.